Foppa känner när Viktorias blodsocker sjunker: ”Han är min bästa vän och en extra trygghet”
När Viktoria var 25 år fick hon diagnosen typ 1-diabetes, mitt i livet som småbarnsmamma. Det blev början på en stor omställning, både fysiskt och psykiskt. Några år senare kom rottweilern Foppa in i familjen. Idag är han utbildad assistanshund och en ovärderlig trygghet i familjens vardag. Vi har pratat med Viktoria om livet med typ 1-diabetes, vägen till färdig assistanshund och vad Foppa betyder för henne och familjen.
En diagnos som förändrade vardagen
I januari 2019 var Viktoria 25 år och mamma till två små pojkar, två år respektive åtta månader gamla. När hon började känna sig extremt trött trodde hon först att det berodde på småbarnslivet med tidiga morgnar, vakna nätter och vinterns mörka månader.
Men snart tillkom fler symtom. Törsten gick inte att släcka, toalettbesöken blev allt fler och vid ett tillfälle märkte hon att synen försämrats kraftigt när hon körde hem med barnen från en vän.
”Jag pratade med min pappa, som själv lever med typ 1-diabetes, om mina symtom. Han reagerade direkt och tyckte att jag skulle kontrollera mitt blodsocker. Det visade 27 mmol/L.”
Viktoria fick snabbt en tid på jourmottagningen och skickades vidare till akuten, där hon blev inlagd. De följande dagarna blev omtumlande och innebar början på en helt ny vardag.
”Att lära sig leva med en obotlig sjukdom som kräver uppmärksamhet nästan hela dygnet är en stor omställning. Det är många beslut och konsekvenser att förhålla sig till. Jag brukar säga att man måste lära sig att bli bästa vän med sin värsta fiende.”
Sjukdomen har periodvis även påverkat hennes psykiska mående. Det var under en sådan period som en fyrbent vän skulle komma att göra stor skillnad.
Foppa blev början på något nytt
Viktoria och hennes familj hade länge drömt om att skaffa hund. Efter diabetesdiagnosen växte också tanken på att utbilda en assistanshund, som både kunde vara en familjemedlem och ett extra stöd i vardagen.
Under en sjukskrivningsperiod 2023 flyttade rottweilern Foppa hem till familjen.
”Han fick mig upp ur svackan och ut i naturen, något som verkligen var läkande för mig. Han var en otrolig kille redan från start. Men vi har också haft våra upp- och nedgångar och utvecklats tillsammans till där vi är idag.”
Vägen till färdig assistanshund
Att utbilda Foppa till assistanshund har varit en lång resa som krävt både tålamod och engagemang. Efter Mentaltest, Röntgen och Lämplighetstest blev dom godkända för att påbörja utbildningen via Svenska Service-och signalhundsförbundet. Tillsammans med instruktören Carin, och med stöd från FilipSällskapet.
”Carin har varit ett fantastiskt stöd och en trygghet genom hela vår resa. Hon har verkligen stått ut med både mig och Foppa. Livet har kommit emellan och ibland har jag tvekat. Men jag är så glad att vi har vågat backa, pausa och göra omtag när det behövts för att till slut nå vårt mål.”
Det svåraste momentet har varit att lära Foppa att larma och hämta hjälp. Han ska på kommando kunna hämta en person, påkalla uppmärksamhet och sedan visa vägen tillbaka till Viktoria. Samtidigt har utbildningen stärkt deras relation.
”Det roligaste har varit att bygga en så stark relation och att inte glömma bort att ha kul tillsammans.”
Foppa känner av när blodsockret blir för lågt
En av Foppas viktigaste uppgifter är att uppmärksamma Viktoria när hennes blodsocker sjunker. Träningen började redan när han var valp och idag har han ett tydligt sätt att visa när något inte står rätt till.
”Han börjar svansa efter mig, flåsa och försöka få min uppmärksamhet. Vi har också lärt honom att krafsa på mitt ben som en markering.”
Det som gör Foppas arbete särskilt värdefullt är att han många gånger reagerar innan Viktorias sensor hunnit varna.
”Ofta känner han av att blodsockret är på väg ner redan innan sensorn ger utslag. Då gäller det verkligen att lyssna på honom, för hans signaler är väldigt sällan felaktiga.”
Utöver att uppmärksamma låga blodsockervärden kan Foppa också hjälpa till att hämta olika föremål. För Viktoria innebär hans närvaro ytterligare en trygghet i en vardag där sjukdomen ständigt behöver finnas med i tankarna.
En familjemedlem med 45 kilo kärlek
Även om Foppa har ett viktigt arbete att utföra är han framför allt en älskad familjemedlem. Han följer gärna med Viktoria till kontoret, där han nöjt vilar medan hon arbetar, men ser också till att hon kommer ut i naturen.
”Han är min bästa vän och en extra trygghet som alltid finns vid min sida. Han har verkligen gett mig kraft när det varit extra tufft. Sätter du dig i soffan får du snart sällskap av 45 kilo hund och blöta pussar. Han är hela familjens nallebjörn och har verkligen hjärtat på rätt plats.”
När vi frågar Viktoria om det finns något särskilt tillfälle då Foppa gjort stor skillnad är det inte en enskild händelse hon tänker på, utan allt det han bidrar med varje dag.
”Han gör skillnad i vardagen, sprider glädje och finns vid min sida. Jag önskar verkligen att fler fick möjlighet till det, med eller utan diabetes eller andra funktionsnedsättningar.
Vi skänker 25kr för varje blå produkt till Barndiabetesfonden 💙
Under november vill vi på Svenska DjurApoteket uppmärksamma typ 1-diabetes och sprida kunskap om det viktiga arbete som assistanshundar kan utföra.
Genom att dela Viktorias och Foppas berättelse hoppas vi kunna ge en inblick i livet med typ 1-diabetes och vilken betydelse en fyrbent vän kan ha.
Som en del av vårt engagemang genomför vi en insamling till Barndiabetesfonden, där vi skänker 25 kr för varje såld produkt under kampanjperioden. Pengarna går till deras viktiga arbete kring typ 1-diabetes.